En ny avhandling i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet visar att motståndet mot nya gruvetableringar har ökat i Sverige sedan 2010. Motståndarnas val av mobiliseringsstrategier är stort och valet är inte alltid vad tidigare forskning och beslutsfattare förväntar sig.
Avhandlingen, som är den första kartläggningen som har gjorts av gruvmotstånd i Sverige, innehåller en djupstudie av de föreslagna gruvorna i Kallak/Gállok och Norra Kärr.
I takt med att antalet gruvetableringar ökar i världen ökar också motståndet mot dem. Tidigare forskning har främst handlat om gruvmotstånd på det södra halvklotet, i synnerhet Sydamerika. Avhandlingen vid Luleå tekniska universitet är en av de första som analyserar gruvmotståndet i ett europeiskt land.
I avhandlingen identifieras och analyseras totalt 16 gruvkonflikter i Sverige mellan 2010 och 2022.
Kartläggningen bekräftar internationell forskning;
gruvmotståndet har ökat även i Sverige. Gruvmotståndarna använder sig av en mängd olika strategier, däribland civil olydnad, rättsprocesser, lobbying av politiker och demonstrationer.
Strategival skiljer sig till en del åt mellan norra och södra Sverige. I norra Sverige är samebyarna en viktig aktör. Samebyarna åberopar de olika internationella avtal om urfolks rättigheter som Sverige har undertecknat. I södra Sverige hamnar gruvetableringar ofta i konflikt med jordbrukares intressen och där är LRF en viktig aktör. I både södra och norra Sverige engagerar sig miljörörelsen i konflikten.
– Att samebyarna väljer den juridiska strategin genom att fokusera på tillståndsprocessen handlar inte bara om att de har tillgång till internationell rätt. Av historiska skäl tror de inte att politikerna är mottagliga för argument om samers rättigheter och renskötsel. LRF väljer politisk påverkan eftersom organisationen har större tilltro till politiker och att de lyssnar på argument som handlar om matproduktion, förklarar avhandlingens författare, Daniel Fjellborg.
I internationell jämförelse är dock politisk påverkan vanligare i Sverige vilken kan förklaras med att tilliten till politiker är förhållandevis hög.
Ur de politiska beslutsfattarnas perspektiv finns enligt avhandlingen ett intresse att få aktörerna att välja vissa strategier framför andra. Men avhandlingen visar att utfallet inte alltid blir det avsedda. I Sverige är det relativt svårt för gruvmotståndare att vinna en rättsprocess.
Det innebär emellertid inte att gruvmotståndare avstår från att driva sin sak juridiskt. Rätten används som en politisk arena för att bilda opinion. Genom att bjuda in vissa aktörer till dialog har beslutsfattare försökt att mildra konflikten.
– Fallet Kallak/Gállok visar att det inte fungerar. I stället sker en sorts arbetsfördelning mellan aktörerna där de som inte är inbjudna till dialogen blir mer motiverade att protestera publikt, avslutar Daniel Fjellborg.
