Det behövs även tydliga och rättvisa regler, som teknikneutralitet vid val av uppvärmning när bostäder byggs eller renoveras. Fjärrvärmen har stora möjligheter att hjälpa till i arbetet för att nå klimatmålen.

Ett exempel är koldioxidinfångning. Svenska energiföretag visar stort intresse för lagring av koldioxid (Bio-CCS) och användning av koldioxid (Bio-CCU).

– Fjärrvärmen har stora möjligheter att bli en koldioxidsänka med negativa utsläpp. Ett 20-tal energiföretag utreder just nu förutsättningarna för Bio CCS och Bio CCU. En viktig pusselbit för att få det på plats är att få till ett ekonomiskt stöd, säger Erik Thornström som är ansvarig för skatter och styrmedel, resurseffektivitet och energianvändning på branschorganisationen Energiföretagen Sverige.

Ett exempel är Stockholm Exergi som planerar en anläggning för koldioxidavskiljning vid sitt kraftvärmeverk i Värtaverket. Anläggningen får möjlighet att lagra cirka 800 000 ton koldioxid per år och planeras vara i drift 2027.

Energiföretagen menar att ekonomiska stöd behövs för att bygga de första storskaliga anläggningarna, eftersom det innebär stora investeringar i utrustning för koldioxidavskiljning, logistik, transporter, lagring med mera. Dessutom behövs ett regelverk som möjliggör utvecklingen. 

– Här väntar vi på att EU-kommissionen ska godkänna ett system med omvänd auktion, där den aktör som ber om minst stöd per ton insamlad koldioxid vinner.  För detta har 36 miljarder kronor öronmärkts i statsbudgeten under en tjugoårsperiod.

Mer biobränsle

En utmaning för energibranschen just nu är att fasa ut de sista delarna fossila bränslen i fjärrvärmeproduktionen. Det är ett par procent kvar. Ett sätt att minska andelen fossila bränslen och samtidigt dämpa prisutvecklingen på både fjärrvärme och el är att öka utbudet av biobränslen. Till exempel är det möjligt att utnyttja rester från skogsbruket mer. 

– I framför allt norra Sverige lämnas mycket grot, grenar och toppar kvar vid avverkning. Här finns stor potential. Skogsstyrelsen beräknar att det skulle kunna ge ett tillskott av värme och el på 15 terawattimmar om det togs om hand, berättar Erik Thornström.

Han konstaterar att tillgången på biomassa påverkas av byggbranschen. Om byggandet går ner avverkas mindre skog och då blir det mindre rester från skogs- och trävaruindustrin. 

– Därför är det även viktigt att få i gång byggandet igen, så att det blir större volymer av restprodukter.

Avlasta elsystemet

En annan aktuell fråga är hur fjärr- och kraftvärmeverken kan bidra till att avlasta elsystemet. Energimyndigheten kom i december 2023 med en rapport som innehåller förslag på en strategi för fjärrvärme och kraftvärme. Där föreslås bland annat att nätnyttoersättningen bör ses över så att den bättre speglar värdet av den samhällsekonomiska nytta som elproduktionen bidrar med, och inte bara nyttan till elnätet.

– Det handlar även om möjligheter att utnyttja spill- och restvärme från industriella processer. Det pågår en hel del stora industrisatsningar som ger mycket spillvärme. Det är tillverkning av elektrobränslen, i Norrbotten finns projekt som Hybrit, som framställer vätgas och i ett aktuellt projekt i Kiruna används restvärme från industrin till fjärrvärme redan i dag. 

Även datahallar avger stora mängder restvärme. Sammantaget handlar det om stora energivolymer som fjärrvärmenäten skulle kunna tillgodogöra sig.

– Med de ökade priserna på biobränsle är det viktigt att öka användandet av spillvärme. För att utnyttja potentialen fullt ut bör politikerna vid lokalisering av nya industrier se till att en lokaliseringsaspekt införs tidigt i planeringsprocessen, så att de kan placeras i närheten av befintliga fjärrvärmeverk, påpekar Erik Thornström.

Lägre temperaturer

I dag är vattentemperaturen i många fjärrvärmenät 90–100 grader, medan restvärme från industrier ofta håller lägre temperaturer. Till exempel har datahallar restvärme på cirka 30 grader. Därför behöver nya fjärrvärmesystem byggas för lågtempererad fjärrvärme, vilket också sänker kostnaderna.

– Då skulle det krävas betydligt mindre uppväxling av temperaturen på vattnet med värmeväxlare än vad som görs i dag. Det finns lågtempererad fjärrvärme men den behöver byggas ut mer framöver.

En annan pågående omvandling av den svenska fjärrvärmesektorn är regionalisering av fjärrvärmenäten. Genom att koppla ihop nät i regioner och mellan städer kan överskottsvärme från ett nät och industriell restvärme användas i andra nät. 

Värmelager

Exempel på detta är Gävle och Sandviken som kopplar ihop sina system. Det görs även mellan Degerfors och Karlskoga och mellan Skelleftehamn och Skellefteå.

– Det kostar mycket att bygga transmissionsledningar mellan nät. Men om man satsar på det i stället för att ersätta äldre produktionsanläggningar med nya kan produktionskostnader sparas, säger Erik Thornström.

En ökad satsning på värmelager kan ge större flexibilitet i fjärrvärmesystemen. I Västerås färdigställdes nyligen ett säsongslager i ett gammalt oljebergrum och på många håll byggs ackumulatorer som fungerar som stora ”termosar”. Lagren fylls med varmvatten som kan användas under kalla vinterdagar för att utjämna spetslaster, i stället för att använda fossila eller andra dyra bränslen till det.

Teknikneutralitet

Regeringen gav nyligen Boverket och Energimyndigheten i uppdrag att ta fram underlag för genomförande av delar av de omarbetade EU-direktiven om energieffektivitet och byggnaders
energiprestanda. Dessa ställer bland annat ökade krav på energirenovering och ambitiösare energikrav för nybyggnation.

Vid nybyggnad eller renovering av en fastighet beräknas en byggnads energiprestanda enligt byggreglerna (BBR) på mängden köpt energi och inte mängd energi som använts. 

Om ett fjärrvärmenät använder värmepumpar för fjärrvärmeproduktion räknas all producerad energi som köpt. För en fastighetsägare som har en egen värmepump räknas endast den el som behövs för att driva värmepumpen som inköpt energi. 

– Här jobbar vi för att byggreglerna ska ändras så att kraven ställs på använd energi och fokuserar på byggnadens egenskaper, samt att det blir en teknikneutral viktning mellan energibärare. Annars får fjärrvärmen väldigt mycket sämre konkurrensförutsättningar, understryker Erik Thornström.

Energiberedskap

De svenska fjärrvärmenäten står för fler samhällsnyttor än att bara värma fastigheter. Som en följd av Rysslands krig mot Ukraina har en återuppbyggnad av det svenska totalförsvaret påbörjats. Vid en eventuell kris behövs nu en utvecklad energiberedskap. Här har el från kraftvärmeverk stora möjligheter att förse orter med el om det blir ett avbrott i det nationella energisystemet.

– Då är det viktigt hur kraven sätts på leveranssäkerhet i elsystemet. De svenska fjärrvärmenäten kan leverera lokal elförsörjning på ett planerbart sätt, med så kallad ö-driftsförmåga. Men för att behålla och bygga ut infrastrukturen med nät och anläggningar behöver fjärr- och kraftvärmeföretagen få ersättning för de samhällsnyttor de tillhandahåller.