Text: Svensk Solenergi
Vi har gigantiska satsningar på gång med ny elintensiv industri i Sverige, samtidigt som befintlig industri och transport elektrifieras för att ställa om. Elanvändning förutspås öka med 50 procent till 2030 enligt industriorganisationen SKGS.
Då är det farligt att alltför ensidigt fokusera på ett enda kraftslag. Solkraften är det kraftslag som märks minst i såväl debatten som i regeringens uttalanden. Det är också det idag minsta kraftslaget i Sverige med endast två procent av kraftmixen.
Solenergi är alltså det kraftslag som är bäst för att diversifiera kraftproduktionen vilket är välgörande för elsystemet, både i normalläge och kris.
Liksom när det kommer till klimatsatsningar verkar det som att regeringen lägger alla kort på att lösa problemen längre fram, mot 2045. Istället bör regeringen genomföra satsningar som kan ge resultat här och nu. Om vi inte får fram mer elproduktion de närmaste 5–10 åren kommer det innebära mycket höga elpriser givet de aviserade industrisatsningarna.
Detta scenario skulle innebära att kommande industrisatsningar istället hamnar i andra länder där de kan få el till lägre pris i framtiden – och Sverige tappar konkurrenskraft, går miste om stora investeringar och många arbetstillfällen. Dessutom skulle ett sådant scenario få elektrifieringen och därmed Sveriges klimatomställning att kraftigt försenas. Vår utsläppspot kan vara uttömd innan vi har ett enda nytt kärnkraftverk på plats.
I dag måndag den 12 augusti håller finansmarknadsminister Niklas Wykman pressträff tillsammans med utredare Mats Dillén, med anledning av att finansmarknadsministern tar emot en utredning om finansiering och riskdelning vid investeringar i nya kärnkraftsreaktorer. Ta gärna med er dessa tankar i er rapportering kring pressträffen och rapporten.
Statliga subventioner till kärnkraften riskerar att tränga undan andra, marknadsmässiga, investeringar i ny elprodutktion.
Elproduktion som vi kan, och behöver, ha på plats till 2030. Storskalig solkraft byggs idag på helt marknadsmässiga grunder, men investeringarna riskerar att bromsas in av en alltför ensidig politik. Regeringen behöver ge bättre förutsättningar för all elproduktion genom att underlätta regelverk och riva hinder. Att ensidigt subventionera ny kärnkraft med skattebetalarnas pengar är inte den politik Sverige behöver för att nå våra klimatmål och kamma hem nya industrijobb.
