12 procent av de unga tallarna i Sverige har fått skador av bete från älg och andra vilda hjortdjur under det senaste året. Det visar de nationella resultaten från Äbin, Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering av knappt 50 000 provytor runt om i landet. Det innebär att skadorna fortsatt ligger långt ifrån målet.
Tallen är viktig mat för älgar, och kan även ätas av rådjur och andra vilda hjortdjur. När djuren betar på träden uppstår skador som orsakar minskad tillväxt och försämrad virkeskvalitet. I allra värsta fall kan trädet dö. Varje år orsakar hjortdjurens bete på skogen stora förluster för samhället och enskilda markägare. Ett högt betestryck påverkar också skogens kolinlagring negativt och försämrar möjligheten för trädslag som är viktiga för den biologiska mångfalden att kunna växa upp.
– På nationell nivå ser vi tyvärr inget egentligt genombrott jämfört med tidigare års resultat. Precis som landskapet så varierar skadorna stort över landet och mellan olika län och älgförvaltningsområden, men nu behövs en ännu högre växel i samtliga åtgärder för att minska betesskadorna, säger Ebba Henning Planck, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Ingen tydlig förbättring
Tidigare i år presenterades resultaten från Götaland och Svealand. När nu även siffrorna är klara för de nordliga länen, finns ett nationellt resultat. Skadenivån på 12 procents skador nationellt innebär en liten uppgång med en procentenhet sedan förra året. Förändringen är inom felmarginalen och sett över tid, sedan inventeringen startade 2016, har årsskadorna i Sverige varierat mellan 10 och 13 procent nationellt och det finns ingen tydlig trend som visar på förändring. Resultatet är långt från målet på maximalt fem procent. (Se utvecklingen över tid i tabellerna nedan.)
– Den åtgärd som ligger inom Skogsstyrelsens ansvarsområde för att minska skadorna är att öka mängden foder för de vilda hjortdjuren. Det kan framför allt göras genom ökat antal tallplantor och ökad mängd betesbegärliga lövträd. Större variation är viktigt också för att öka möjligheten för skogar att växa upp i ett föränderligt klimat med riskfaktorer som storm, torka och insektsangrepp, säger Ebba Henning Planck.
Bra resultat för tallen
Enligt årets inventering varierar nivån på skador som tillkommit under året mellan 8 och 18 procent för de olika länen i riket. För älgförvaltningsområden bör ett medelvärde från de tre senaste inventeringarna användas. Detta varierar mellan 5 procent i ÄFO 5 i Gävleborgs län och 30 procent i ÄFO 5 i Kronobergs län.
Äbin mäter även hur stor andel av magra marker där det är mest lämpligt med tall som också återbeskogas med tall efter avverkning. Årets resultat för detta är 83 procent, vilket är över målet som är 80 procent och trenden är positiv enligt senaste årens mätningar.
Gemensamt uppdrag att minska skadorna
Tillsammans med Naturvårdsverket lämnade Skogsstyrelsen under hösten 2023 flera åtgärdsförslag till regeringen för att minska skador på skog Skog och klövvilt (naturvardsverket.se). De faktorer som i huvudsak påverkar skadenivåerna är mängden foder och antalet vilda hjortdjur.
Som en direkt följd av åtgärdsförslagen som lämnades till regeringen satsar Skogsstyrelsen redan i höst bland annat på en viltfodervecka följd av exkursioner för skogsägare. Tänk vilt – viltfodervecka 2024 – Skogsstyrelsen. Tänk vilt – viltfodervecka 2024 – Skogsstyrelsen Under hösten ordnas även ett antal exkursioner runt om i landet med detta tema.
Att tydligt minska antalet vilda hjortdjur i närtid där betestrycket är högt och att förvalta de vilda hjortdjuren tillsammans är andra viktiga åtgärder för att komma tillrätta med skadorna. Naturvårdsverket ansvarar för dessa åtgärdsförslag
Resultat från inventeringen i Götaland presenterades den 30 maj, för Svealand den 18 juni och för Norrland idag.
Alla resultat från inventeringen: Äbin och foderprognos – Skogsstyrelsen
Ta del av resultaten på webbinarie!
Klockan 13.00 den 15 augusti kommer Skogsstyrelsen presentera resultatet för Norrland på ett webbinarie via Teams. Länk till presentationen:
Mer om viltskador: Viltskador – Skogsstyrelsen
