”Baggböleri står i dag för bolagens uppköp av bönders privata skogsfastigheter som ombildats till juridiska personer i aktiebolag. Utan baggbölerilagens skydd för privat ägande skulle multinationella bolag, genom kapitalets fria rörlighet i dagens globala värld, kunna köpa på sig all bolagiserad jord- och skogsmark i hela landskap, ja, i praktiken hela landet.”
Det skriver bonden Hans Röös i en debattartikel i Epoch Times:
”Baggbölerilagen har namn efter händelser i mitten av 1800-talet, vid Baggböle sågverk i Västerbotten, ägt av James Dickson & Co i Göteborg. Brukspatron James Robertson Dickson köpte rotposter till sågverket från statens skogar. Bolaget hade till exempel avtal om att köpa 17 000 träd på ett år, men exporterade plank från 150 000 träd. 1843 stämde länsman Olof Bjuhr Dickson till Vindelns häradsrätt. Dickson fälldes för stöld av 30 000 träd, den bråkdel som kunde styrkas med vittnesmål. Dickson överklagade och friades i Svea hovrätt, med motiveringen att ord stod mot ord. Bjuhr överklagade till Högsta domstolen. Där svor Dickson sig fri genom ”värjomålsed”; två fingrar på Bibeln räckte för att betraktas som oskyldig och gå fri. Han slapp att betala för stölden – lär inte ha fruktat Gud. Värjomålseden fanns kvar i lagen fram till 1940.”
Läs hela debattartikeln här:
https://www.epochtimes.se/var-radd-om-var-svenska-baggbolerilag
