Enligt den nya SNS-rapporten Sveriges regionala dynamik är de regionala ekonomiska skillnaderna i Sverige större än på nästan 100 år. Samtidigt har storstädernas tidigare dominans avmattats, medan regioner med viktiga naturresurser vuxit snabbt. Den gröna omställningen, digitalisering, distansarbete och förändrade flyttmönster bidrar till utvecklingen.

Sedan 1980-talet har den ekonomiska utvecklingen främst gynnat växande städer och storstäder. Sverige har präglats av en ”dubbel divergens” där delar av landet har dragit ifrån i befolkningstäthet och i välstånd. Sedan 2015 har dock trenden börjat avta.

I rapporten Sveriges regionala dynamik av Kerstin Enflo, Martin Henning och Hans Westlund synliggörs tre bakomliggande faktorer: ökade investeringar i grön omställning, digital utveckling och distansarbete samt förändrade flyttmönster till följd av pandemin.

– Storstäderna är inte lika entydigt Sveriges ekonomiska draglok längre. Sedan 2015 har de tre storstadsregionernas andel av Sveriges BNP legat still. Däremot har Norrbotten gått från en mittenplats till en andraplats i termer av regionalt BNP, så kallad bruttoregionprodukt, per capita, under de senaste två decennierna, konstaterar Kerstin Enflo.

I rapporten lyfter forskarna att traditionell regionalpolitik – stöd för att utjämna regionala skillnader – har en försumbar effekt på den ekonomiska utvecklingen. Snarare är det globala fenomen som ger regionalt genomslag.

– Den positiva ekonomiska utvecklingen i delar av landet som tidigare präglades av utflyttning och svårigheter att hänga med ekonomiskt beror på ökad europeisk och global efterfrågan på naturresurser och svenska produkter, inte på traditionell regionalpolitik, kommenterar Martin Henning.

Forskarna menar att utvecklingen där regionalt bundna resurser växer i betydelse ökar behovet av att överväga en annan typ av skattepolitik.

– I takt med att ”gröna industrisatsningar” växer i betydelse finns det goda skäl att diskutera om den befintliga svenska skattemodellen och skatteutjämningssystemet kan förändras för att bättre avspegla de regionala resursernas bidrag till Sveriges ekonomi, avslutar Hans Westlund.

Bild: Pasi Mämmelä

Om rapporten

Rapporten Sveriges regionala dynamik är en del av SNS Analys. Målet med SNS Analys är att göra forskning tillgänglig för beslutsfattare i politik, näringsliv och offentlig förvaltning och bidra till att forskningen når ut i medierna. Finansiellt bidrag har erhållits från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse. Författarna svarar helt och hållet för analys, slutsatser och förslag.

Om författarna

Kerstin Enflo är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet

Martin Henning är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Hans Westlund är professor i urbana och regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan och professor i entreprenörskap vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping