Igår presenterades Elmarknadsutredningen för regeringen. Ellevios samhällspolitiske chef Henrik Bergström lyfter centrala perspektiv som bör få större utrymme i det fortsatta reformarbetet.

– Ellevio delar fullt huvudutredaren Bo Diczfalusys verklighetsbeskrivning, och betänkandet för fram viktiga rekommendationer avseende planering, riskdelning och ansvar på marknaden. Utredningen har varit öppen och lyhörd för energibranschens röster, men det saknas ett tydligt helhetsgrepp med utgångspunkt i Sveriges egna mål och förutsättningar.

Här följer Bergströms kommentarer kring de viktigaste frågorna:

1. Energipolitiska mål bör prägla utformningen

Riksdagens nyligen antagna energipolitiska mål borde fått en mer framträdande roll i utredningens inriktning. Målet om fördubblad elanvändning, liksom  leveranssäkerhetsmålet och stärkt totalförsvarsförmåga, borde utgöra ett naturligt ramverk. En svensk elmarknadsöversyn måste ta sin utgångspunkt i svenska mål – inte enbart i anpassning till EU:s elmarknadsförordning.

2. Investeringar i elproduktion behöver ny fart

Den avstannade investeringsviljan i ny elproduktion är ett orosmoment. Industriprojekt som dröjer och osäkra elpriser bidrar till en utmanande situation. Vi ser positivt på att utredningen lyfter behovet av stödjande åtgärder för mer kapitalintensiva kraftslag – som exempelvis differenskontrakt – men även elnätsinfrastrukturen måste ges bättre och mer långsiktiga förutsättningar för investeringar.

3. Regleringen av elnäten måste bli mer långsiktig

Vi delar utredningens uppfattning om att energibranschens aktörer behöver stabila och långsiktiga spelregler. Det gäller inte minst elnätsbolagen.

Men i verkligheten pekar utvecklingen åt motsatt håll.  I slutskedet av Energimarknadsinspektionens arbete med att fastställa nätbolagens spelregler inför nästa fyraårsperiod ser vi förslag om kraftigt försämrade förutsättningar. Det krävs ett tydligt ansvar från staten att säkra förutsättningarna för kostnadseffektiv utveckling av elnäten.

4. Svenska kraftnät bör ha en mer aktiv roll

Vi har länge efterfrågat det tydligare systemansvaret för Svenska kraftnät som utredningen föreslår. Rollen bör utökas till att även innefatta ett strategiskt ansvar. Det innebär att i tid identifiera kapacitetsbegränsningar, vägleda etableringar av produktion och industri samt samverka tätare med regionala nätaktörer för en mer effektiv planering av elsystemet.

5. Elmarknaden behöver fortsatt vara inkluderande

Förslaget att avskaffa anvisningsavtalen väcker oro. Det finns en risk att passiva elkunder kan drabbas negativt, särskilt de som saknar möjlighet eller resurser att aktivt välja elavtal.

6. Totalförsvarsperspektivet bör prioriteras

Frågan om elförsörjningens roll i totalförsvaret är angelägen. Förslaget om en särskild utredning kommer inte en sekund för tidigt, givet att vi haft en oroväckande säkerhetspolitisk situation sedan 2022. Staten bör ta ledartröjan, formulera tydliga mål för elsystemets totalförsvarsförmåga och säkerställa finansiering.

7. Centralisering av kunddata kräver eftertanke

Förslaget om en central informationshanteringsmodell där mätdata för över 4,5 miljoner elkunder samlas innebär en stor säkerhetsrisk. Både kostnadsaspekter och cybersäkerhet måste analyseras noggrant innan ett sådant system införs. Vi vill se moderna, flexibla lösningar som möjliggör säkert datautbyte utan att skapa nya sårbarheter.

BILD: Gordon Johnson