– Om plastindustrin ska bli fossilfri behöver all plast återvinnas, och jungfrulig råvara måste i framtiden komma från biobaserade källor. Då krävs styrmedel, tydliga spelregler och en fungerande marknad. Här har politiken mycket kvar att leverera, säger Henrik von Celsing, ansvarig plastpolicy, IKEM.

IKEM:s plastagenda fokuserar på hur Sverige och EU kan skapa förutsättningar för en cirkulär plastekonomi. I takt med att EU inför kvotplikter på återvunnet material i exempelvis förpackningar och fordon, ökar behovet av både återvunnen och biobaserad råvara.

– Kvotplikter är ett effektivt verktyg för att driva på råvaruomställningen. Men det räcker inte att ställa krav – det måste också finnas återvunnen plast med rätt kvalitet. För det krävs både investeringar i ny teknik och ett tydligt ansvar för sortering, fortsätter Henrik von Celsing, ansvarig plastpolicy, IKEM.

Fem prioriterade förslag i plastagendan:

Säkerställ långsiktiga och tydliga spelregler – inför en fast massbalansprincip för att ge industrin investeringssäkerhet.

Bygg upp kapacitet för högkvalitativ plaståtervinning i Sverige och EU – både mekanisk och kemisk återvinning behövs.

Stärk tillsyn och motverka fusk på marknaden – krav på certifiering och EU-gemensamma regler för återvunnen plastråvara är avgörande.

Ge bioråvara en självklar plats i omställningen – Sverige har unika förutsättningar genom skogs- och jordbruksbaserad råvara.

IKEM:s plastagenda innehåller drygt 20 förslag som visar hur Sverige kan ta ledartröjan i plastens omställning.

– Med rätt förutsättningar kan plastindustrin bidra till att andra sektorer ställer om. Men vi måste sluta prata om plast som ett miljöproblem och börja se det som en del av lösningen. Plast behövs i ett modernt samhälle, men den måste cirkulera, avslutar Henrik von Celsing, ansvarig plastpolicy, IKEM.

Läs plastagendan här.

BIld: Gino Crescoli