Text: Daniel Wellingford, techentreprenör med över sex års erfarenhet från Malta
Sverige älskar att kalla sig ett av världens mest innovativa länder. Vi pekar stolt på Spotify, Klarna och iZettle. Men medan vi nostalgiskt tittar på gårdagens succéer, har ett litet öland i Medelhavet smugit förbi oss.
Inte i storlek, men i snabbhet, rörlighet och hunger.
Malta växer – Sverige stampar
Malta må ha färre än en halv miljon invånare, men ekonomin växer i raketfart. Under 2024 ökade BNP med 5,0 %, och prognosen för 2025 – 2026 ligger stabilt på 4,3 %. Samtidigt stapplade Sverige framåt med blygsamma 0,6 % efter att ha krympt året innan. Skillnaden är inte bara i siffror, den känns i atmosfären. På Malta är tillväxten en levande kraft som sipprar in i allt från sjukvård till stadsbild.
För när ekonomin blomstrar, så gör samhället det också. Malta har 4,5 sjukhussängar per 1 000 invånare, mer än dubbelt så många som Sverige. Man ser det på vårdcentralerna, på tryggheten, på möjligheten att leva ett gott liv. Ett fungerande entreprenörsklimat bygger mer än bara bolag, det bygger hela samhällen.
Sverige kväver sin innovationskraft
Jag gillar Sverige. Men vårt regelverk är som ett tungt täcke över de spirande idéerna. Det är dyrt och krångligt att starta bolag. Vinster beskattas hårt. Nya tekniker som AI, krypto och blockchain möts med misstänksamhet. Den svenska debatten präglas ofta av moralism och riskrädsla, inte framåtanda.
På Malta däremot ser man entreprenörer som framtidens ryggrad. Man uppmuntrar nya branscher, är snabbfotad med reglering – inte för att stoppa, utan för att möjliggöra. Techbolag får andas. Investerare vågar. Visioner ges plats. Denna mentalitet saknar jag i Sverige.
Vad Sverige kan och måste lära sig
För att återta Sveriges roll som föregångsland krävs konkret förändring, inte fler paneldiskussioner. Här är några avgörande områden där vi borde inspireras av Malta:
1. Skapa ett startup-klimat som belönar mod – inte straffar framgång
På Malta är det enkelt att starta företag. Registreringsprocessen är snabb, kostnaderna är låga och man möts av en kultur som ser entreprenörer som tillgångar – inte som skattesubjekt. I Sverige är det ofta tvärtom. Grundandet av ett aktiebolag är fortfarande förknippat med höga kostnader, komplicerade blanketter och långa handläggningstider. Det borde vara lika lätt att starta bolag i Sverige som det är att starta ett Instagramkonto.
2. Inför skatteincitament som får företag att stanna – inte fly
Många svenska techbolag, särskilt i tillväxtfas, väljer att flytta till mer förmånliga skattejurisdiktioner. På Malta erbjuder staten attraktiva skatteregler för både startups och internationella investerare. Det lockar kapital, kompetens och innovation. I Sverige är skattesystemet ett minfält av progressiva marginalskatter, arbetsgivaravgifter och osäkerhet kring utdelning. Vi måste skapa ett system där det lönar sig att växa – inte bara att överleva.
3. Behandla ny teknik som en möjlighet – inte ett hot
När Malta såg potentialen i blockchain och kryptovalutor 2018, valde man att bli först i världen med en tydlig lagstiftning för sektorn. Det gav landet en plats på kartan för innovativa fintech-bolag och digitala pionjärer. I Sverige är tonen annorlunda. Här diskuteras ofta riskerna med AI och krypto långt innan möjligheterna ens erkänns. Det är dags att byta perspektiv, från regleringsiver till möjlighetsdrivet ledarskap.
4. Investera i framtidens digitala infrastruktur – utan att fastna i gårdagens rutiner
Malta har aktivt byggt upp ett digitalt ekosystem som är anpassat för framtiden – med fiberutbyggnad, e-identitet, och tillgång till statlig service digitalt. Sverige ligger fortfarande bra till, men utvecklingen stannar av när den möter långsamma kommuner och utdaterade IT-system. Vi måste våga tänka om – och tänka nytt – om vi vill vara konkurrenskraftiga.
5. Agera snabbare politiskt – när tekniken springer krävs respons, inte utredningar
Politiken i Sverige är långsam, ofta paralyserad av utredningar som tar år. På Malta finns en politisk kultur som vågar fatta beslut snabbt, i dialog med näringslivet. När ny teknik eller nya branscher dyker upp, kan man agera inom månader – inte mandatperioder. Den typen av handlingskraft behöver vi också i Sverige, annars förlorar vi ännu fler företag och hjärnor till snabbare ekonomier.
Sverigebilden är bara historia – samhället måste lära sig nya saker
Det handlar inte om att göra Sverige till ett nytt Malta, utan om att våga lära. Att släppa vår självbild som bäst i klassen och istället kopiera det som faktiskt fungerar. Vi har både talangen och resurserna, men det krävs att vi verkligen vill använda dem.
Att Sverige halkar efter är inget mysterium. Det som är oroande är att vi fortsätter göra det, trots att lösningarna är alldeles framför oss.
