Text: Mari Helgeland, Asset Lifecycle Intelligence Division, Hexagon Nordic

Det är oroligt i världen just nu. Krig i Europa och Mellanöstern, populistiska högerfalanger på frammarsch och ansträngda relationer mellan Kina och västvärlden. Det blir allt svårare att förutse den politiska utvecklingen vilket kan få stora konsekvenser för svenska industriföretag. De riskerar bland annat att få sina leveranskedjor störda när globaliseringen avtar eller till och med vänder.

Sverige är ett av de mest globaliserade länderna i världen, på fjärde plats enligt 2023 KOF Globalization Index. Medan många andra länder tar hem tillverkning eller inför tullar för att skydda inhemsk produktion, verkar Sverige fortsätta gå mot strömmen. Enligt 2024 DHL interconnectedness report över länder som ökat sin globalisering sedan 2021 ligger Sverige på fjärde plats i världens.

Rana Foroohar från Financial Times beskriver tiden vi lever i som “the age of anxiety”. Hon nämner bland annat den tilltagande kinesiska nationalismen, återindustrialiseringen av USA, frammarschen av högernationalister i Europa samtidigt som vänsterledare valts i till exempel Mexiko och Storbritannien som skäl till varför det blir allt svårare för företag att förutse framtiden

Slut på globaliseringen?

De flesta företag, inte minst i Sverige, har varit fokuserade på effektivitet ur ett globalt perspektiv. Nu tvingas de istället fundera över hur de ska minska riskerna med en “av-globalisering” av världsekonomin.

Ett tydligt strategiskt tecken på att globaliseringen är på tillbakagång är att många myndigheter och större industriföretag börjat se över var de tillverkar sina produkter geografiskt. Ta bara Volvos problem med leveranserna av elbilen X30 i USA där tullar på 100% på elektriska fordon från Kina infördes i våras. Volvo, som ägs av kinesiska Geely, försökte först komma runt tullarna genom att lägga produktionen i USA, men har nu beslutat att försena introduktionen till 2025. Även EU diskuterar att införa tullar på kinesiska elbilar, eventuellt till och med retroaktivt.

Halvledare startade trenden

Det var framförallt två händelser som drog igång utvecklingen; bristen på halvledare som från 2020 påverkade många branscher inklusive fordons- och hälso-och sjukvårdsbranschen. Det tydliggjorde hur beroende väst var av Kina och hur sårbara “just-in-time”-leveranskedjor var för internationella störningar som exempelvis pandemin. Sedan dess har halvledare varit central för rivaliteten mellan Kina och USA och både EU och USA har tagit hem tillverkning av halvledare och andra strategiska industrier. EU:s European Chips Act siktar exempelvis på att bygga upp en ledande produktionssektor av halvledare inom EU. Projektet är tänkt att fokusera på så kallade “mega-factories” och stöds av 43 miljarder euro i investeringar.

Samma trend syns idag inom många andra områden där industriföretag försöker bygga regionala produktionsområden för att göra dem mindre utsatta för politisk och geopolitisk risk. Och det är bråttom. I normala fall tar det cirka två år att bygga en komplex anläggning för till exempel tillverkning av halvledare. Men idag försöker man minska byggtiden radikalt med hjälp av ny teknologi och metodologier, ett snabbt ökande område. Hit hör bland annat BIM (Building Information Modeling) och AWP (Advanced Work Packaging), som sparar värdefull tid i konstruktionsfasen av anläggningar och ökar nivån av automatisering.

Ta Irish group Mercury till exempel, en av de ledande aktörerna i Europa vad gäller konstruktion av anläggningar för halvledartillverkning. De använder idag en mycket automatiserad konstruktionsprocess som hjälpt dem minska tiden att designa en anläggning med 65%.

Sådan automatisering är helt avgörande för att europeiska anläggningar snabbt ska kunna byggas och tas i användning och för att de ska vara konkurrenskraftiga med tanke på tillgång till arbetskraft och kostnad.

“Just-in-time” ersätts av “just-in-case”

Ett annat sätt för företag att bättre klara politisk oreda är att investera i lösningar som ger dem bättre översikt över sina leveranskedjor.

“Just-in-time”-konceptet har inte fungerat lika smidigt som tidigare de senaste åren. Upprepade blockeringar av Suezkanalen, som när containerskeppet Ever Given fastnade på tvären i kanalen samt oron i Mellanöstern, har lett till leveransförseningar och högre transportkostnader. De internationella osäkerheterna har också lett till instabila råvarupriser. Mest utsatta är de branscher som till hög grad förlitar sig på en globaliserad leveranskedja och som riskerar höga kostnader i händelse av förseningar. Ett exempel är byggbranschen där förseningar kan leda både till förseningsböter och högre personalkostnader när leveranser av viktigt material blir försenade.

En undersökning genomförd av Hexagon för Jovix visar att väntetid står för 15% av personalkostnaden på en byggarbetsplats. För storskaliga projekt kan det innebära tiotals miljoner kronor.

Det är alltså inte konstigt att det idag finns ett stort antal teknologier för att få transparens och bättre kontroll över leveranskedjorna. Internet of Things, RFID-chips och streckkoder är några. Även AI-algoritmer används för att minska avfall och förbättra leveranstider. Dessa teknologier kan alla öka synligheten och ge viktig återkoppling genom hela leveranskedjan. För företag innebär det ökad flexibilitet så att det blir lättare att anpassa när det oväntade händer – en nödvändighet i dagens osäkra affärsmiljö.

Foto: Bellergy RC