Svenska projekt pekas ut som särskilt strategiska för Europa. Det stod klart när EU-kommissionen på tisdagen offentliggjorde sin lista inom ramen för kritiska råmatrialakten.

– Mycket välkommet, det här är ett kvitto på Sveriges centrala position och stora potential för att säkra EU:s tillgång till råmaterial och därmed trygga försörjningen, säger Maria Sunér, vd Svemin.

Syftet med införandet av den kritiska råmaterialakten är stärka EU:s försörjningstrygghet gällande ett antal särskilt viktiga råmaterial där EU är extra sårbara. Ett led i detta är att peka ut projekt av strategisk betydelse för EU.

– Genomförandet av de här projekten har stor betydelse för hela EU:s försörjning av strategiska råmaterial, material som behövs för samhällets gröna omställning, digital teknik och för försvaret. Jag förväntar mig att svenska myndigheter och kommuner hanterar projekten skyndsamt och med hög prioritet, precis så som är avsikten med utpekandet säger Maria Sunér.

En av de positiva vinsterna för de projekt som nu klassats som strategiska är tydliga tidsgränser för hur lång tid tillståndsgivningen får ta. För process- och återvinningsprojekt gäller 15 månader och för utvinningsprojekt får det maximalt ta 27 månader.

– Ineffektiva och oförutsägbara tillståndsprocesser har länge varit ett gissel för gruvnäringen. Det är bra med tidsgränser och vi ser positivt på att Miljötillståndsutredningen i Sverige lagt förslag om att tidsfrister för delar av processen ska gälla för all tillståndsgivning. Detta är självklart något som vi stöttar, fortsätter Maria Sunér.

– Det är viktigt att understryka att miljökraven inte sänks bara för att det blir tydliga tidsgränser, och att utpekandet inte automatiskt innebär att man beviljas tillstånd att öppna en gruva. Europeisk och svensk miljölagstiftning måste fortsatt uppfyllas, säger Maria Sunér.

Ett av kraven för att bli utvalt som strategiskt projekt är att produktion ska kunna starta senast 2030 för att bidra till målsättningarna i kritiska råmaterialakten.

– 2030 kan låta avlägset men för utvinningsprojekt är det ett kort tidsperspektiv. Om EU på allvar vill säkra tillgången till kritiska råmaterial långsiktigt måste man redan nu börja sätta mål bortom 2030 för att kunna bygga upp en pipeline av framtida utvinningsprojekt, säger Maria Sunér.

Enligt analyser från SGU har Sverige potential för mer än hälften av de råmaterial som EU pekat ut som kritiska och strategiska. Bland annat sällsynta jordartsmetaller, litium, grafit och koppar.

– I Sverige finns flera andra projekt som också har stor potential att bidra till EU:s självförsörjning. Eftersom det ska vara flera ansökningstillfällen per år kan dessa bli aktuella i kommande omgångar, särskilt om EU anlägger ett längre tidsperspektiv, konstarerar Maria Sunér.

De projekt som beviljats status som strategiska projekt i Sverige är:

LKAB, Per Geijer, Kiruna
LKAB, Luleå industripark, Luleå
LKAB, Malmberget, Gällivare
Talga AB, Vittangi, Kiruna

Utöver dessa har även Northvolt Revolt AB beviljats ett strategiskt projekt.

Vad betyder det för företagen?

För de projekt som klassas som strategiska gäller fasta tidsgränser för hur lång tid tillståndsprocesserna får ta. För bearbetnings och återvinningsprojekt är tidsgränsen för tillstånd 15 månader och för utvinningsprojekt är tidsgränsen 27 månader. Företagen ska också enbart behöva vända sig till en myndighet – en gemensam kontaktpunkt – genom hela tillståndsprocessen.

– Det som är positivt för företagen är att det blir tydliga tidsgränser för hur lång tid tillståndsprocesserna får ta. Det är också positivt att det kommer finnas möjlighet att få rådgivning och matchningshjälp kring finansiering för sitt projekt, avsluyar Maria Sunér.

Inom ramen för CRMA kommer ett flertal ansökningsmöjligheter per år att finnas för att bli klassat som ett strategiskt projekt. De projekt som inte valts ut denna gång har möjlighet att ansöka igen när de kommit längre i processen.

Bakgrund:

I den kritiska råmaterialakten sätts målsättningar för att öka EUs självförsörjning av råmaterial. Målsättningarna gäller för 17 utpekade strategiska råmaterial. Målsättningarna är att av de strategiska råmaterial som används i EU till 2030 ska:

10 % ska brytas i EU

40 % ska bearbetas inom EU

25 % återvinnas inom EU

Maximalt 65 % av ett strategiskt råmaterial får komma från ett enskilt tredje land

Enligt den kritiska råmaterialakten ska projekt som anses vara av strategisk vikt och bidra till uppfyllandet av kritiska råmaterialaktens mål till 2030 kunna pekas ut som strategiska. Den första ansökningsomgången stängde 22 augusti förra året och 170 projekt både inom och utanför EU ansökte, varav 77 projekt gällande utvinning. Det är projektägaren som avgör om en ansökan ska skickas in och urvalsprocessen görs av EU kommissionen.

Kriterierna som måste uppfyllas är:

Leveranssäkerhet – att bidra till leveranssäkerheten av strategiska råmaterial till 2030.

Teknisk genomförbarhet – att ha visat på teknisk genomförbarhet eller att man kan nå tekniks genomförbarhet i tid för att leverera till 2030

Hållbarhet – att projektet kan genomföras på ett hållbart sätt. Inom EU gäller att EU:s och nationell lagstiftning ska uppfyllas.